Våfflor i sjunnen

Igår blev det våfflor till mellanmål i Sjunnen! Mor ringde i förrgår och berättade att min syster skulle komma ut och äta våfflor med sin man och deras yngsta dotter, så då fick vi komma med om vi inte hade andra planer. Jag som älskar våfflor kunde ju inte säga nej. 

Så Gabriel fick lunch och sen fick han sova. Mikael sov som en gris och jag bara väntade. Jonas kom upp och sen åkte vi ut till Sjunnen. Det blev våfflor och kaffe. Gabriel fick mumsa våfflor både utan något på men även med grädde och sylt. Mikael sov genom hela besöket i vanlig ordning.

Jag hade inte sett min syster på typ en månad nu så vi pratade lite semester, vi pratade jobbet och allting i allmänhet. Vi pratade om dagens priser på drivmedel och att pendla till jobbet. Att göra vad som är bäst för sin familj och om ekonomi.

Nu låter det återigen som att vi är fattiga och det är vi absolut inte. Men vi pratade om hur dyrt allting är nu och hur man behöver börja prioritera. Jag läste nämligen en artikel på förmiddagen om hur en ensamstående har det riktigt knapert just nu med alla priser. Jag förstår dom precis. När jag var ensamstående med Lucas var det verkligen inte lätt alla månader. Ibland åt jag nästan ingenting de sista dagarna innan barnbidraget för jag hade helt enkelt inte pengar till min egna mat, Lucas var mycket viktigare. 

Hur som helst, saker och ting börjar bli riktigt dyrt och det är inte roligt att hitta på saker längre. Vi är ju i träsket där vi "måste" fixa saker med huset, och det svider ju när allting är så dyrt för stunden. Nu i veckan kommer de förhoppningsvis börja fixa vårt plank. Men vad kommer den prislappen sluta på med tanke på hur mycket virke kostar? Turligt nog kan vi nyttja ROT-avdraget till detta så det är ju alltid något. Men det är ju inte det enda vi måste fixa. Vi måste fixa köket, vi behöver byta fönster och hade vi renoverat toan i källaren hade livet blivit lite enklare. Men mer om det i ett annat inlägg. 

Vi mumsade våfflor, jag vet inte hur många jag åt men hade min mor fått bestämma hade jag ätit dubbelt så många. Hon är ju lite rolig. Hon vill hjälpa mig att gå ner i vikt för hon vet att jag klagar på att det är tungt och jobbigt och sådär. Men hon har inga som helst problem att trycka i mig mer mat ändå. Visst om vi grillar eller något så är det ju lugnt, kött är bra att äta osv, men våfflor som bara är bukafylla? Det är kanske inte så smidigt att jag ska äta hur många som helst om jag vill minska i omfång? 




 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Imorgon fast tre dagar senare

Stökigt bord

En drömtisdag