Sjukveckan

 Jag varnar för ett gnällinlägg! Detta sträcker sig över flera dagar så det blir långt och idag blev det bara kaos för mig. Men jag kommer förklara, gnälla och skriva av mig lite.

I tisdags var jag iväg på stan. Dels var jag på mödravården och kollade så Mini mår bra. Det gör han. Efter det mötte jag upp mormor och Gabriel på torget där det idag var handel. Tisdagar är torgdag i Vetlanda för er som inte bor här. Jag hade bestämt mig för att köpa blommor så jag äntligen kunde plantera lite ute. Efter det gick jag och Gabriel till sångstunden och mormor tog min cykel hem för att lämna kvar blommorna. Ja jag har ju så ont i min häl från och till så jag cyklar till centrum (800 meter typ) för att spara på foten helt enkelt. Så länge vi är minst två personer som ska dit så funkar det ju. 

När vi var klara följde mormor med hem. Tisdagen var dagen vi bestämt att det skulle börja grävas för det nya staketet. Far kom in lite tidigare och vi stod och diskuterade. Sen åkte Jonas och pappa iväg och gjorde inköp. Jag passade på att städa ur ett av köksskåpen. Jag hade gärna lagt in en bild på före och efter, men jag har glömt ta kort! Jag har i alla fall strukturerat upp det mer, slängt allt som var gammalt och sorterat in allt igen efter en lite bättre system. Så nöjd! På kvällen var jag rörig i huvudet men jag överlevde men kände att något inte var rätt. Jag var också lätt irriterad på Jonas. Hade jag varit honom så hade jag börjat gräva första hålet för plinten till staketet. Då hade jag vetat exakt var det ska vara efter diskussionerna. Men inte Jonas inte. Senare på kvällen började det ju regna så då var det kört. 

Och det var det ju inte! Vakande på onsdagen med sprängande huvudvärk och täppt näsa. Egentligen inte konstigt. Har ju ingen jacka på mig mer nu, min är på tok för varm. Så tröja och munkjacka är det som gäller. Det blir lite för lite kläder men vad gör man inte när man är en tjockis och till råga på det gravid? Hur som helst så blev det inte mycket gjort, jag var riktigt risig men klarade ut dagen på något vänster åtminstone. Mycket tack för att jag tog en sovstund när Jonas gått upp. Men då kunde Jonas inte gräva och när jag klev upp stod regnet som spö i backen så inget grävande denna dag heller. Vilket såklart gör mig sjukt irriterad. Jag vill ju sätta igång med staketet så vi kan fortsätta utomhus snart! Vi ska även klippa ner häcken ordentligt så den förhoppningsvis blir lite snyggare, och vi kan inte städa av altanen förrän staketet är klart. Studsmattan ligger på altanen och tar upp tillräckligt mycket plats för att det ska bli svårt att städa ordentligt. Det är liksom grejer som blir stoppade på grund av staketet.

Så inget vettigt blev gjort igår. Eller jo jag startade en fullproppad diskmaskin. Den var klar redan vid lunch. Men eftersom jag är så snorig nu vill jag inte plocka ur den. Då sprider jag ju mina baciller på all ren disk och så blir alla i huset smittade på två dagar i princip. Plus alla gäster vi eventuellt kommer ha här hemma. Så jag plockade inte ur den. Och när Jonas gick och la sig igår kväll (han var hemma för det var kurs idag), hade han inte heller tömt den. Så tänk min irritation idag när jag var tvungen att gå ner i köket och se att maskinen var full av ren disk, och att diskbänken på riktigt var full av smutsiga glas, grytor och sådant som vi använde igår. Jag kunde varken brygga kaffe eller te, för då behövde jag flytta på allt och då tänkte jag att det är ju dumt. Så jag gick och var förbannad hela morgonen. Det är just det här som är mitt hatobjekt. Att det ska ta sådan tid innan det görs! Hade Jonas tömt maskinen redan igår kväll så hade vi troligtvis redan kört maskinen med alla glas. Men det är bara jag som ser det så, han gör ju inte det. Samma sak i sovrummet. Hans kläder luddar fruktansvärt mycket, jag vägrar plocka upp dammsugaren och dammsuga, tycker han kan hjälpa till. Och visst det gör han! Men det tar flera veckor innan han engagerar sig liksom. Så jag var så arg och så irrterad över dessa saker, igen. Just nu hatar jag att vara gravid. Hade jag inte varit det så hade jag varit halvvägs genom andra hålet att gräva utomhus nu. För jag vill börja med något, se det arbetas fram och sen se resultatet. Men jag kan inte gräva nu när graviditeten är så långt gången och jag börjar få foglossning och har ont i hälen. Så jag får vackert sitta bredvid och tjura istället. 

Samma sak på övervåningen. Jag skulle kunna rensa bland mina kläder. Sortera bort det jag vet jag inte vill ha och göra iordning lite grejer i alla fall. Fick ju en idé om att använda den lilla garderoben Lucas har, som ett linneskåp istället. Och lägga tillbaka hans kläder i den stora garderoben. Jag kan ta bort lite hyllor från skåpet på toaletten och använda dom till Lucas. Men just de, den där badkarskanten som Jonas ställde ut i hallen för den inte fick rum inne på toan, den står fortfarande kvar där. Så den täcker hela dörren. Jag kan inte bära ner den själv i trappen. Just nu går jag bara i trappen när jag måste och bär bara Gabriel när jag behöver. Då kanske jag inte borde börja bära runt på andra grejer och ramla eller sabba fogarna eller något sådant. Men eftersom Jonas inte behöver gå in i det rummet, ja då behöver han ju inte flytta badkarskanten för den är ju inte i vägen. 

Det som retar mig är att man måste göra så mycket innan man kommer till det man ska. Jag kan absolut flytta hyllorna och kläderna först, sen se till att Jonas flyttar skiten, men hur lång tid kommer det ta innan han gör det? Varför kan vi inte bara få göra en sak och så är det färdigt? Men hör och häpna! När Jonas kom hem efter sin kurs pratade jag i telefon med Emelie. Hon ringde mig och det slutade med att jag återigen klagade på just dessa saker. Det var inte alls längesedan vi hade en sådan diskussion, om i princip samma problematik. Medans vi pratade, ställde Jonas sig direkt och tömde diskmaskinen OCH plockade in all ny disk. Jag blev så paff. Att jag sen plockade om några saker och tryckte i lite annat, spelar ingen roll, diskmaskinen är ren och jag kunde äntligen koka tevatten! Lite senare idag så tog han dessutom med sig dammsugaren upp och dammsög hela övervåningen och fortsatte här på mellanplan. Jag blev så chockad så jag visste inte vad jag skulle göra riktigt. Men gick ner och startade en maskin tvätt i alla fall. Passade på att ta med en tavellist upp. Varför ser ni på bilden ovan. Vi har ett par kokböcker som vi flyttat runt på sen vi flyttade in här i huset. Nu har jag fått nog och skruvade upp en hylla. Tanken är att vi ska ha böckerna ståendes sen när vi gör om köket, men när blir det? Försöker få Jonas att förstå att vi kanske måste dra in på lite inköp för att kunna spara mer pengar till renoveringar. Och när jag säger att vi måste dra in på inköp så menar jag såklart honom. Jag köper knappt något till mig själv. Jag beställde nya trosor och ett par korta cykelbyxor för att inte dö av värme nu sen när sommaren kommer. Jag har ångest över att jag beställt något till mig själv när vi har så mycket annat att tänka på nu - en bebis till, staketet, sovrummet och så vidare. Men jag måste ju ha hela trosor i alla fall...

Så nu har jag egentligen inget att gnälla på. Jonas tog hand om diskmaskinen och dammsög. Om jag är piggare imorgon så ska jag börja i badrummet. Se hur långt jag kommer. Har ju inte så mycket tid, det är ju när Gabriel sover, eller om han får bada under tiden. Vi får se. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Imorgon fast tre dagar senare

Stökigt bord

En drömtisdag