Amma eller flaska?

 Jag har ett problem och jag vet inte hur jag ska lösa det. Mammahjärtat går sönder vilket jag än väljer och tårarna kommer nästan samtidigt som jag börjar tänka tanken. 

Gabriel tog bröstet redan i förlossningsrummet. För mig var det en självklarhet men för många är det inte ens säkert att deras barn fattar grejen med bröst och amning. Men i min värld så har jag tänkt amma tills Gabriel är sex månader, och då pratar jag helamma. Efter det vill jag trappa ner så att Gabriel till årsskiftet är amningsfri typ. 

Som sagt tog Gabriel bröstet direkt och det har han fortsatt med. MEN, jag vet inte när, han började med en ful ovana - han släpper bröstet efter 5-10 sug. Släpper och stannar antingen upp och tittar runt, eller så blundar han och kryper ihop. Slår aldrig fel liksom. Sen suger han ett tag innan han gör samma sak igen. När han gjort så en gång blir det svårare för honom att ta bröstet eftersom allt är halt av både hans saliv och mjölken. Jag har dessutom en rejäl produktion så när han släpper bröstet brukar en stråle av mjölk spruta rakt ut. 

I onsdags insåg vi att ja han får mjölk men nej han får ingen näring. Därav började vi med ersättning. Nu går han upp o vikt och är inte lika orolig, kanon! Men nu? Ja i fredags var det svårt med ersättningen eftersom vi var på resande fot, och under lördagen blev det rörigt - hur ska jag kunna ge honom ersättning när han suttade så mycket på mig hela tiden? Det kändes som att han fick massor av mjölk, men ingen näring alls. Orolig och ledsen större delen av den tiden han var vaken. 

Mitt dilemma är - ska man fortsätta amma och helt enkelt avbryta den mysiga tillvaron när han suttar på mig? Eller ska han få ha kvar den tryggheten? Om jag slutar amma, vilka effekter har det på honom, men också på mig? Redan nu kan jag säga att min psykiska hälsa får ju en smäll. Jag känner mig redan som en dålig mor när jag inte kan amma honom så som jag vill, tänk om jag slutar helt? Känns inte bra, men det känns ju inte bra att han inte för det han behöver från bara mig heller. 

Det känns som att jag väljer mellan pest eller kolera. Jag och Jonas diskuterade allt detta igår. Vi kom bara fram till att jag ska kämpa vidare till onsdag. På morgonen där ska jag till BVC och jag får väl helt enkelt fråga henne vad hon tycker. 

Jag vill amma, men är det verkligen det bästa för Gabriel när det ser ut som det gör?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Imorgon fast tre dagar senare

Bild
 I mitt senaste inlägg berättade jag att vi varit och köpt lister och ska göra den sista renoveringen i bebisens rum. Ni skulle få se bilder redan i fredags på detta, men antingen är det jag som inte fattar eller så är det min far som är tidsoptimist. Min far kom i alla fall in strax runt 11.30 i fredags för att sätta igång med listarbetet. Vi började med att separera ut vilka lister som ska vara var - vi köpte nämligen fyra olika; golvlist, taklist, foglist samt knäcklist. När vi väl sorterat ut listerna, la vi ut dom runt rummet för att se hur många som vi kommer behöva såga, och hur många vi kan sätta upp direkt. Sagt och gjort, pappa började spika upp golvlisterna. Det jag egentligen tror tar mest tid är att springa upp och ner. Eftersom bebisens rum är på tredje våningen och sågen ute så nere på första våningen, blir det en del spring. Man blir fort trött i benen och man orkar inte hålla de tempot som behövs för att hinn klart.  Men golvlisterna kom på plats samt foderlisterna run
Läs mer

Stökigt bord

Bild
Någonstans under allt detta finns ett stort matsalsbord. Förhoppningsvis kommer vi hitta ner till det idag men det är verkligen inget jag kan garantera.  Igår startade julstöket här hemma. Alla ljusstakar är uppe, belysningen på balkongerna är uppe i köket och Lucas rum. I vardagsrummet hänger hälften av längderna uppe men vi kommer behöva ta ner dom igen. När vi hängde upp dem insåg vi att de är mer än en halv meter för långa! Helt galet. Ingen aning om var Jonas en gång i tiden har köpt dessa gardiner men längden är galna på dom. Så jag ska nåla upp dom till den längden vi vill ha, sen får mor min ta över. Hon har en symaskin så hon får fixa resten. Jag har funderat på att köpa en symaskin så att jag kan göra dessa saker själv senare, men vill jag verkligen köpa en symaskin för att jag ska sy upp gardiner någon gång vart 10:e år eller något? Nja det vet jag inte om jag är så sugen på. Vi tänker ut något annat istället. Trots att jag har plockat ner mängder av det som stått på bordet,
Läs mer

En drömtisdag

Bild
 Ännu en natt där Mikael vaknar med illvrål vid kl 02.00. En flaska fick honom att somna om och jag fick vrida mig lite innan jag med slocknade. Sen hände något denna morgon. Jag åt min gröt, ringde min mor och drack mitt kaffe. Vi pratade om olika grejer - när kommer Lucas hem igen? Vilka dagar kan jag träna nästa vecka (mer om varför min mor är inblandad i detta kommer så småningom)? Ja vi snackade om lite olika saker helt enkelt. Jag fick feeling och började plocka och fixa för att kunna ta mig ut med grabbarna. Så strax innan 10.30 kom vi ut. Innan vi kom ut var det dock inte jätteroligt, först ner med skötväskan och sen upp till översta våningen för att fixa linserna. Byta blöja och klä på Mikael och ner i vagnen. Upp igen för att göra samma sak med Gabriel. Så det blir några vändor och jag är redan svett när jag kommer ut.  Men vi kom ut som sagt, tog mig till H&M och sen kollade in lite kläder. Behöver nytt till alla tre grabbarna eftersom vi ska fotograferas snart. Jag koll
Läs mer