En vecka har gått…


Sen jag senast skrev. Varför vet jag inte. Jag tycker det är så svårt just nu. Det är så enormt mycket som händer men det mesta är säkerligen psykiskt. 

Under veckan som varit har det varit lite upp och ner i alla fall. Men något som varit positivt är att vi avklarat andra veckan med förberedd veckomeny! Eller ja det är ju idag med men vi sk på kalas idag så det är inte ens säkert vi äter något laget ikväll, beror på vad de blir på kalaset. Mikael har ätit mer av min mat än burkmat. Och de dagar vi inte haft rester, har jag lyckats binda ihop något som passar både mig och smågrabbarna. 

Lucas ville inte till Sturebo, och jag tror inte han kommer åka dit mer. Han äter så dåligt när han är där och han trivs inte helt bra så det kommer nog bli att vi avsäger platsen. Det blir ju jobbigt för oss eftersom vi då inte har schemalagd avlastning, men han ska ju vara hos mormor och morfar lite mer så det löser sig kanske ändå. 

Jag har tränat tre gånger av fyra, eller ja den tredje gången är idag. I måndags ställde jag in träningen för jag kände att det blev tufft med fem intensiva pass på lika många dagar. Men tre pass som är mitt minimum blev det. 

Dessutom har jag börjat pussla igen. Jag måste göra något när grabbarna sover och eftersom min spelkonsol är i sovrummet för stunden, skulle jag störa Jonas. Så ett pussel började jag med. Sliter för stunden mitt hår med detta men jag blir nog klar med det i början av veckan. 

Vi har lyckats spela lite med Lucas med vilket har varit roligt. Det är kul att spela fortnite när vi gör det alla tre. Vissa kvällar är det supersvårt, andra är det inga problem. Jonas gnäller över motståndet och att vi oljad möter på spelare vi inte borde möta. Och jag håller med. Lucas håller också med och är den som blir irriterad, då gäller det att få Jonas att fatta att han inte ska fokusera på det negativa. Jag blir också irriterad men jag sitter mest tyst som en bisittare för att inte elda på Lucas mer och riskera tjafs. 

Men det har ju inte bara varit bra. Jag har exempelvis inte kommit ut på de promenader jag velat. Först igår tog vi en kvällstur med barnen och då fick vi vända eftersom min hosta kommit igång med full styrka igen. Jag kände att jag höll på att kräkas så det var lika bra att vända hemåt. 

Eftersom jag inte rört på mig varje dag, har jag istället haft svårt att sova. Så det har blivit långa kvällar och tidiga dagar. Lagom mossig i huvudet och lättretlig med andra ord. 

Gabriel börjar visa tecken på att inte vilja sova dagtid. Han behöver det egentligen men eftersom jag inte sovit, har jag inte haft ork att aktivera honom och då har han inte gjort av med energi. Detta har fortsatt till kvällen när han sen varit som en speedad duracellkanin. 

Förhoppningsvis är kommande vecka lite bättre så jag kan skriva mer här. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Imorgon fast tre dagar senare

Stökigt bord

En drömtisdag