Kämpa för att lyckas

 Alltså denna dag! Planering? Nix! Det blev inget gjort alls känns det som. 

Huvudet spann iväg på samma tankar som tidigare - min vikt. Jag gick upp på tok för mycket under min graviditet, vilket jag tidigare nämnt. På grund av att jag inte kunde amma, har jag inte fått den snålskjutsen för att minska på vikten. Efter graviditeten har jag dessutom haft ett enormt sig efter framför allt godis. Det går liksom i vågor - de första veckorna efter förlossningen kunde jag äta hur många Twix som helst. Sen blev det lion, helst med vit choklad. Nu sen någon vecka tillbaka drömmer jag om röda Ferraribilar konstant. Det är hemskt! Jag har köpt hem både blåbär, jordgubbar, vindruvor och vattenmelon för att ha nyttigare alternativ hemma, men inget hjälper. 

För att minska i vikt kan jag seriöst inte unna mig något gott just nu. Jag måste hitta balansen i vad jag ska äta för att suget ska minska. Jag vill inte tillbaka till LCHF eftersom det är tråkigt och krångligt när det redan är jobbigt med maten i familjen. Lucas som bara äter vissa saker och Jonas som ska ha sina tillbehör och jag mina då eftersom jag äter LCHF och inte han. 

I lördags åt jag så sjukt bra till frukost och lunch. På morgonen åt jag tre kokta ägg och en tallrik med blåbär och jordgubbar i mjölk. Till det blev det ett stort glas vatten och sen en kopp kaffe. Till lunch åt jag en grillad kotlett, potatissallad (inte ens en hel portion då vi inte hade så mycket kvar), bearnaisesås samt jättemycket sallad. Salladen var överlägset det som upptog störst del på tallriken, nästan hälften. En timme efter lunchen kunde jag äta lika mycket igen! Jag har seriöst vrålhungrig! 

Jag blir så förtvivlad över detta. Varför känner jag sådan hunger? Jag fyller på med bra ämnen och försöker hålla mig till de vettiga sakerna och bra mängd av varje. Men det slutar alltid med att jag är hungrig och vill äta mer eller att jag är otroligt sötsugen. 

Jag vill verkligen gå ner mina kilon. För jag mår inte bra nu. Varken fysiskt eller psykiskt. Jag har ont i knäna varje dag, kan knappt gå nerför trapporna på morgonen och knäna värker lite hela tiden. 

Jag tar en promenad på dagen, men efter 15 minuter har jag så ont i fötterna på grund av att jag är så tung. Förra veckan tog jag två promenader på 15-20 minuter, på onsdagen hade jag samma smärta som foglossningen så med andra ord var det inte lämpligt att ta två promenader. 

Det bästa hade varit simning så man inte störs av tyngden. Men svårt i Corona. Jag tänkte att jag kan ju cykla men jag grät nästan när jag trampade för att knäna gjorde så ont. 

Hur ska jag göra? Jag äter inte helt fel men blir ändå enormt sötsugen och det händer oftare än jag vill erkänna att det slinker ner godis. Jag vill motionera men vilken motionstyp väljer man när allting gör så ont?